Terzo Tempo: Asylum Meazza

<!--:sv-->Terzo Tempo: Asylum Meazza <!--:-->
April 1, 2012 17:08
( )

Det är så mycket roligare att skriva en Terzo Tempo när man inte blivit förnedrade för sjunde matchen i rad. Jag har fått se fem Inter-mål, tack! Om det tidigare i år har varit Pazza Inter i den bemärkelsen att det har spelats trist, långsamt, tråkigt och händelselöst, så var det ett helt annat Pazza Inter idag. Idag var det inte lite tokigt och knasigt. Idag var det Asylum Meazza!

Mycket fokus läggs självklart för den mediahypade Andrea Stramaccioni som gjorde sin första match som Intercoach. Jag som en subjektiv människa som lever och kondenserar värdesatser i vartenda enskilt andetag, tycker han gjorde en mycket bra match. Han skickar ut energi från bänken, mer kraft och passion från Stramaccioni under de första fem minuterarna än Claudio Ranieri bjöd på under hela sin tid då den tvåfärgade Versace-slips satt runt hans hals likt en strypsnara. Strama gör kloka byten i att sätta in Guarin som imponerade ordentligt i sin premiär och gav en bra injektion till laget. Att ha gett Zarate chansen från start i en roll som passar honom mer än att vara en renodlad striker kan ge Stramaccioni mycket. Zarate var inte fantastisk, men förde mycket spel och hängde till sist ett mål. Fortfarande värre spelsinne än Robinho, men han bringar in fart och teknik in i Inter, vilket är välbehövt just nu. Det enda man kan kritisera Stramaccioni för är väl då försvarsspelet som måste organiseras upp mycket bättre. Lucio gjorde en botten match, förvisso, men vi ska inte behöva dra på oss tre straffar på en halvlek. Må Stramaccioni kunna lösa det problemet också.

Anfallsspelet idag fungerar mycket bra, däremot ska vi inte bli alldeles för upphetsade då Genoas backlinje var under all kritik. Att ett italienskt Serie A-lag kan vara så beroende av Andreas Granqvist är skrämmande. Kaka Kaladze är långt ifrån den standard han höll i Milan under toppen av karriären. Moretti är inget namn för historieböckerna och Mesto såg vilsen ut mot både Zarate, Milito och Obi. Det är ett hattrick av Diego Milito, det är ett klassmål av Zarate som skruvar in den på elegant vis och Samuels samarbete med Lucio är effektivt och ger resultat. Man ska absolut inte ta ifrån anfallarna deras bedrifter eller banalisera målen, men Genoa försvarar sig inte bra.

Andrea Polis insats på mittfältet var inte riktigt vad vi vant oss att se. Utan att förespråka bråk så tycker jag att det är helt rätt att han står och knuffar tillbaka på en tjugo kilo tyngre Bosco Jankovic med testosteronpåslag och humörrubbningar. Det är ett gult kort, men det är inte ett onödigt gult kort. Rent spelmässigt så var Poli inte lika involverad som han varit den senaste tiden, fortfarande en helt godkänd insats. Cambiasso däremot visar upp den glansen som saknats under Ranieri på senare dagar. Han vinner bollar, kan hålla i, hitta passningsvägar och driva spel. Stankovic är ett djur på mittfält, inte något spektakulärt, men effektivt och hårt. Javier Zanetti är Javier Zanetti, vad är det ens att analysera?

Stramaccioni har infört lite spelglädje, idag var det hejdlös och galen anfallsfotboll och båda hållen och det kommer självklart inte fungera att släppa in fyra mål mot Calgari nästa vecka och hoppas på att vi kan hänga fem mål. Vi är inte ett division B lag i Spanien, vi ska kunna stänga igen betydligt mycket bättre än vi gjort idag. Oavsett, jag tror starkt på Stramaccioni och hans visioner. Mer förtroende för Stramccioni än jag haft för någon tränare sen José Mourinho lämnade. 

By Editorial Staff
Close

Subscribe

to our newsletter