Igår stod jag och filosoferade över vad FC Internazionale och allt som hör till betyder i mitt liv. Övervägde om det verkligen var hälsosamt att lägga så mycket tid, energi och sätta både lycka och välmående på Inters resultat. Jag kom fram till att det helt klart var värt det och att det inte var värt att klura över det alldeles för länge. Men jag kommer inte riktigt ifrån känslan av irritation när jag får höra Inter-fans som säger att man ska vara nöjd med en tredjeplats och att man inte kan förvänta sig för mycket. Mina vänner, det är skitsnack. Inter är fortfarande skyldig dig och mig och oss alla en hel del.

Jag jobbar nätter på ett bageri, på ett företag som heter Alimenta, oftast sex dagar i veckan. Om ni någon gång sett ett förpackat bröd i din lokala matbutik som heter ”Familjen Simpsons familjebröd”, med en stor Homer Simpson på. Detta stod jag och packade hela natten igår och det var ungefär som att försöka få Gabi Mudingayis ”30 sul campo” i en Näcken. Jag packade ungefär 500 stycken sådana limpor. Jag sticker inte under stol med att jag trivs med mitt jobb, men jag sliter som ett djur varje natt och jag tvivlar på att min månadslön ens kommer i närheten av Wesley Sneijders dagslön.  Ändå så är det min lön som packare och chaufför hos Alimenta som är med och betalar Wesley Sneijders lön i Inter. För varje bröd som jag packar så går en liten liten liten summa till Wesley Sneijder. För varje limpa som mina händer pressar ner i en Simpsons-påse är den direkta anledningen till att Wesley och Yolanthe kan glida runt i sin Audi.

Wesley Sneijder har ungefär 4 miljoner euro i lön per år för att spela fotboll i Inter. För att slå sina passningar, ta sina löpningar, slå inlägg, lyfta mot anfallarna, ta frisparkarna och göra mål. Detta kan han göra enbart för att du och jag harvar på fabriksgolven, kör lastbilarna, bygger husen och flippar burgarna på Donken. Det är vi som tar de pengarna vi knegar ihop och lägger dem på att resa till Milano och sätta oss på en plastig stol på Meazza för att se just Sneijder ta sina frisparkar. För mig har det alltid varit värt det och de minnena som skapats i mitt liv genom Inter så är ett par tusen lappar totalt oväsentliga. Troligen är dessa tusenlappar totalt oväsentliga för Wesley Sneijder, likväl.

Där kommer dock kraven från oss fans och pressen som Inter är skyldiga att leverera efter och det är inte alls orimliga krav. Interfansen är inte lika bortskämda som andra större lag i ligor där konkurrenskraften totalt dött ut. Interfansen är inte vana vid samma framgångar som Barcelona och är därför nöjda med de framgångar de får. Se till exempel på Partizan Belgrade i Serbien som är totalt överlägsna i en helt död liga där de vinner med 10-20 poäng varje år före Röda Stjärnan som oftast slutar som nummer två. Självklart finns det orimliga krav från fans, men oftast så talar den faktiska realismen för sig själv. Få Parmasupportrar förväntar sig att vinna Serie A och få Udinesesupportrar räknar kallt med att man ska piska Real Madrid i en Champions League-final. Inters fans kräver att man ska vara med och slåss om ligatitlar och att man ska kunna matcha konkurrensen ute i Europas finrum och det är inte något som vi ska vara glada om vi får, det är något som vi fans gjort oss förtjänta av. Genom den kärleken och de stödet som vi ger Inter så är det Inters skyldighet att matcha våra förväntningar. Kärleken för Inter är stark hos de flesta supportrar, men den är inte villkorslös. Behövs bevis på detta så se till faktumet att Inter sålt ungefär tretusen säsongskort färre än föregående säsong. Detta betyder inte nödvändigtvis att man är en medgångssupporter och en kappvändare för att man inte förnyar sitt säsongskort efter att Inter slutat som nummer sex förra året. Oavsett om man är medgångssupporter eller har älskat Inter i trettio år så är det aldrig roligt att se sitt lag bli förnedrade och att då betala en relativt hög summa för att bevittna Inters kräftgång match efter match. Det är pengar man kan lägga på saker som ger mer njutning.

Jag uppskattar självklart allt Inter har gjort för mig som person, jag har genom Inter knutit närmare band med vänner. Till exempel, en av mina allra närmaste vänner som jag bor tillsammans med nu tvivlar jag på att jag hade bott med om han inte hängt med mig till Milano för att se Inter. Många timmar kvalitetstid med min pappa har samlats ihop framför TV:n hemma på helgerna i ett antal år nu. Jag har genom Inter funnit många nya vänner och när jag även får skriva här på SempreInter för alla er läsare som alltid är snabba med både positiv och negativ kritik har gett mitt självförtroende en kick uppåt och utvecklat mig som skribent. Så stort tack för det. Inter har utvecklat mig som människa, skulle man kanske kunna säga.

Trots allt detta kommer man inte ifrån faktumet att Inter fortfarande är skyldig mig att motsvara mina krav både på och utanför planen. För sanningen är ganska enkel: Jag är Inter.
Jag är Inter, och du är också Inter. Vi är alla här en ovärderlig del av Inter. Om inte vi fans åkte för att se matcherna, köpte tröjorna i supporterbutiken, köpte de piratkopierade tröjorna utanför Meazza (även de pengarna kommer nå Inter på något sätt), följde matcherna på TV och fortsatte att stötta laget, så skulle Inter som organisation falla. Därför kommer det för alltid kräva att Inter uppfyller våra krav för att behålla oss som supportrar. Ingen klubb utan framgångar har några fans, oavsett. Ute i Tyresö i Stockholm så finns det en liten lokal fotbollsklubb som heter Inter Bollmora (spelar i svartblåa tröjor och är bildade efter Inter Milan). Jag vill ju inte vara hård, men jag tror inte att Inter Bollmora har överdrivet mycket fans och det vallfärdar knappast människor från hela världen för att se Inter Bollmora ta emot Hanvikens FF på Bollmora IP som har läktarplatser för nästan 40 pers. Detta för att det inte finns några framgångssagor att tala om. Inter har bevisat att man är en klubb att räkna med, men om åren går och går och fansen träffas av besvikelse efter besvikelse så kommer till sist fansen lämna klubben och Inter Milan kommer inte att vara något större än Inter Bollmora.


Bollmora Inters klubbsköld.

Låt oss därför, vi tillsammans, driva Inter framåt till nya framgångar för jag tänker alltid när jag sliter på mitt jobb, att om inte jag packar bröd, så skulle aldrig Sneijder stå på Meazza. Det kan faktiskt liva upp en jobbig dag.