Hampus Kärki’s Friday-Chronicle – This is what it’s all about, right?Hampus Kärkis Fredagskrönika – This is what it’s all about, right?

<!--:en-->Hampus Kärki’s Friday-Chronicle – This is what it’s all about, right?<!--:--><!--:sv-->Hampus Kärkis Fredagskrönika – This is what it’s all about, right?<!--:-->
July 19, 2013 10:32
( )

Last night, Gazzetta della Sport dropped the bomb on the Inter-world. Erick Thorir will buy 75% of Inter. Not yet confirmed from Inter or Thorir, but it seems more and more likely that Massimo Moratti will sell his ownership of Inter. Some people embraces these news with a warm welcome, other fear for what might happen now. I’m far away from happy.

A wise man said that Inter should be owned by a Moratti, a Facchetti or a Zanetti. I’m sticking to that cause. Of course, Thorir’s money can buy a whole lot of good player, but I’m sure, that’s not with it is all about. Inter is not the top of the world and I have come to peace with that. Totally cool with the fact that Inter can’t make the big signings or win the league or the Champions League every year. I can accept all that, because Inter stands for a struggle and tradition and a culture which can’t be described in any other words than “Inter”. I would never come to peace with Inter losing her soul and becoming like PSG or Manchester City.

Maybe, it won’t be like that with Erick Thorir as owner of Inter, but there is a chance. Maybe, he does know all of Inter’s tradtitions and morals. Maybe. But with the Moratti-family in charge we all know that traditions stays and the Inter-culture keeps matching on. Even there, it’s not flawless. Take last year’s red jersey as an example. Massimo Moratti got criticized very hard for that. Who knows? Thorir might scrap the black and blue-shirts and go for an all red jersey. He probably won’t, but he has the power to do that, if this sale becomes reality. And for what? Money.

Not long ago, a friend invited me to this sale-event for some energy-drink. We listened to a very talented speak from the US called Todd (I’ve forgotten his last name) who held the audience glued to their chairs, dreaming about money. However, Todd seemed to be under the influence that money equals happiness and success. I don’t stand behind that. He told us how he done this and that and became a multi-millionaire and if we, the audience, would invest in this energy-drink, we would be millionaires as well. I would not even invest two fluffy turds, does that mean I’m looking at a million dollars on the table saying; “Nah, I’m good”…?
Of course not, but I’ve never dreamed about selling energy-drinks. I’d love to be a millionaire, but the money is secondary. Life is too short to sell energy-drinks. I would rather spend my mind, power and time on writing for you than try to force you to buy “the next Redbull”. Because Inter and SempreInter is something that I believe in and I am proud to be a part of this movement, even if it does not pay off. Do good things with good people, that’s my way of life. To “American History X”-stomp a can of energy-drink with aloe vera, 37 vitamins, fyton, kolinklorid and kokosnestklorid down somebody’s throat, was never part of my dreams.

I see Inter the same way. I don’t follow Inter because they have the best players or because they always win. You stand behind Inter because of what the club stands for. We are all brothers around the world. The loyalty from bandiere like Facchetti, Zanetti or Materazzi. Massimo Moratti is an Inter-bandiera. It is man who’s family’s life has been given to Inter and he is the strongest frontfigure for the entire Inter as a brand. I’m fine with Juventus winning the league-title this season. I’m okey with Inter going twenty, thirty, forty years without winning the Champions League. I want my (entirely theoretical) kids to love Inter for the same reasons I love Inter. I don’t want my darling in the hands of Erick Thorir. Thorir is wrong man in the wrong place. He is not more than fat wallet with legs in the Inter-fans eyes. So, to summarize all this, I would like to finish with a quote from Tony Soprano in the HBO-success “The Sopranos”.

“This is what it’s all about right, motherfucking, cocksucking, money!?!?”


Igår släppte Gazzetta della Sport en så kallad bomb över Inter-världen. Erick Thorir köper 75% av Inter. Detta har ännu inte blivit bekräftat från något håll ännu, men det känns nu troligare än någonsin att Massimo Moratti kommer sälja ägarskapet av Inter. Vissa jublar åt den nya finansiella situationen, andra bävar för vad som kan hända härnäst. Jag är långt ifrån lycklig.

En vis man sa en gång att Inter ska ägas av en Moratti, en Facchetti eller en Zanetti. Jag kommer stå fast vid den åsikten. Självklart kan Erick Thorirs pengar köpa många duktiga spelare, men jag är säker på att det inte är vad det hela handlar om. Inter är inte ett världslag och jag har kommit till freds med att Inter inte kan göra de största värvningarna eller vinna ligan och Champions League varje år. Allt det kan jag acceptera för att Inter står för en viss känsla av strävan och en tradition och en kultur som inte kan beskrivas med andra ord än ”Inter”. Jag skulle aldrig komma till freds med att Inter tappade själen och blev som PSG eller Manchester City.

Kanske blir det inte alls så med Erick Thorir som huvudägare i Inter, men det är en risk. Kanske kan han alla Inters traditioner och ståndpunkter. Kanske. Med Morattifamiljen som beslutsfattare vet vi att traditioner efterföljs och att Interkulturen lever kvar. Även där kan fel göras. Till exempel förra årets röda tröja, som Massimo Moratti fick ta emot ordentligt med kritik för. Vi vet väldigt lite om Thorir, han kanske byter bort de blåsvarta ränderna mot en helröd tröja. Troligen inte, men det är den makten han besitter om en sådan försäljning går igenom och för vad? Pengar.

För inte så länge sen bjöd en vän med mig på ett säljevent för någon energidryck. Vi lyssnade på en väldigt begåvad och inflytelserik talare från USA vid namn Todd (jag har förträngt efternamnet) som höll publiken klistrad till varje ord med sina siffror. Todd verkade dock leva bakom någon filosofi som jag inte står bakom. Pengar gör lycka och pengar gör framgång. Han berättade om hur han hade gjort diverse och blivit multimiljonär och om vi i publiken investerade pengar i den energidrycken, skulle vi också blivit miljonärer. Jag sket högtidligt i att investera. Betyder det att jag tittar på ett par miljoner kronor på bordet och säger ”nej, tack”…?
Såklart inte, men jag har aldrig drömt om att sälja en energidryck. Jag blir gärna miljonär, men pengarna är sekundärt. Livet är för kort för att sälja energidryck. Jag lägger hellre min tanke, kraft och tid på att skriva dessa krönikor för er än försöker pracka på er ”nästa Redbull.” För att Inter, SempreInter, Interisti Svedesi är något jag tror på och något jag är stolt över att vara en del av, även om det inte betalar av sig. Gör bra saker med bra människor. Det är mitt mål. Att ”American History X”-stampa ner en burk energidryck med aloe vera, 32 vitaminer, fyton, kolinklorid och kallakallakallapåkaptenrödklorid i halsen på någon annan, var aldrig en del av min dröm.

Jag ser Inter på samma sätt. Jag följer inte Inter för att de är dagens bästa spelare eller för att dem alltid vinner. Inter står man bakom för vad klubben står för. Vi är alla bröder över världen. Lojaliteten från bandiere som Facchetti, Zanetti och Materazzi. Massimo Moratti är en Inter-bandiera. Det är en man vars familj vigt livet åt Inter och är den starkaste representanten för hela Inter som varumärke. Jag är okey med att Juventus vinner ligan nästa år. Jag är okey med att Inter inte tar en Champions League-titel igen på tjugo, trettio, fyrtio år. Jag vill att mina (helt hypotetiska) barn ska älska Inter av samma skäl som jag älskar Inter. Jag vill inte se min älskling i händerna på Erick Thorir. Thorir är fel man för fel sak. Thorir är inte mer än en vandrande plånbok för oss Interfans. Så för att avrunda så vill jag dra ett sista citat från Tony Soprano i HBO:s succéserie ”The Sopranos”.

“This is what it’s all about right, motherfucking, cocksucking, money!?!?”

By Editorial Staff
Close

Subscribe

to our newsletter